Nu har den varit ute!

Tänkte chansa.,
Har haft lite ont ett tag nu.
Så jag chansade...
Ut med piercingen och lägga den i klorhexidinsprit och ta en dusch.
Så här naken har jag inte varit på 3½ år.
Jag har aldrig haft den ute!

Efter duschen tänkte jag prova att få in den igen.
Funkar det inte, så ok!
Jag tog ett stadigt tag och förde in den.
JÄVLAR, VAD OBEHAGLIGT!

Jag kände den inte ens!
Men den gick som en dans.

Så nu vet jag att jag kan ta ut den och tvätta staven ordentligt!

Woho!




Talet som fick folk att gråta...

... av skratt!!
Så fick då Linda till slut sin Thomas..
Och självklart var ju jag med och bevittnade detta stordåd.
Vacker brud och stilig brudgum och underbara barnen som var med..

Under festen hölls det tal..

Det brukar det ju faktiskt göra..

När Thomas mamma Karin höll sitt tal, blev Bella (Lindas dotter) så rörd att hon skränte i 10 minuter.
Stackare...
Lindas kusin höll tal. Tårarna var nära på henne..
Thomas syster höll tal. Tårdrypande!

Då tog jag mod till mig och sa att jag skulle hålla ett tal till Linda.

Och det gjorde jag..

Men jag är inte den som gillar tal som är så rörande och "vackra"...

Så jag berättade helt enkelt om Linda..
Om första gången vi träffades..
Och eftersom jag har en benägenhet att komma ihåg tal så här eftferåt, så kommer här en snabbrepris;


" Jag hade tänkt berätta om när jag och Linda träffades första gången...
Jag kan ha varit i 17-årsåldern och vi skulle rida på hennes hästar.
Jag hade precis trillat av en häst ganska så illa och haft armen i gips och kudde bak ryggen i ett par veckor,
så jag var lite nervös.
Men Gulan är snäll!!
Så på henne skulle jag allt sitta upp.
Gulan var en ganska hög häst.
Linda hjälpte mig upp.
Jag kom upp...
och jag kom ner på andra sidan...

(Skratt börjar utlösas lite varstanns. Och speciellt hos Linda..)

Vad i hel... tänkte Linda, Vad har jag gett mig in på?!
Men upp kom jag!
Gulan hade inte blivit riden på bra tag så hon var ganska slö..
Eller.. Hon var skitslö!
Hon vägrade gå och det var jag nöjd med.
Men Linda manade på.
Ya, Ppp! Smackade hon på Gulan.
INTE SÅ FORT!
Ya! Ppp! Hästen har ju knappt börjat gå!
INTE SÅ FORT!!!

(Skrattsalvor..)

Linda kämpade och fick hästen att gå.

Nej, Linda tänker aldrig på sig själv.
Hon sätter ALLTID andra i första rummet.
I början var det hästarna och sen var det barnen...
När jag skulle flytta härifrån, så försökte hon få mig att ändra tankarna.
Inte för sin egen skull..
..utan för barnen..
Hon försökte med allt och när inget funkade sa hon helt kallt;


(knäpptyst i lokalen..)

Vill du att de ska DÖ?!

(Asgarv!)

Nej, självklart ville jag inte det, men jag flyttade ändå.
Ja, jag tänker inte hålla kontakten med dig! Du får hålla kontakten med mig!
Sa hon helt enkelt.
Och det blev brev.
Bella skrev fina brev;
Soggi, soggi.. Fötte gå hit och hit och gö så och så och så..
Bella klippte pengar och dinosaurier åt mig och det var så mysigt!
Och så en dag fick jag ett lite tjockare kuvert...

(Linda började asgarva!)

Ja, som alla ser, så vet Linda precis vad det handlar om!
I brevet fanns det "vanliga"; De fina breven från Bella, pengarna och dinosaurierna.
Men det fanns även 3 saker från Samuel..
Det första jag fick upp var ett par sura håsor..

(Skrattsalvor)

Dessa luktade fortfarande gammal fotsvett..
Det andra var en napp som var så insuttad att den knappt höll.
Dessa satte jag upp på min anslagstavla.
Den tredje saken var ett litet kissrör.
Men det var inte kiss i det!
Det var något från Samuel...
Det var inte kiss...
Och det var inte kräk..
Det var små... runda... bruna...
Det var inte kiss...

(Garvet kommer)

Linda tänker aldrig på sig själv...

Så Linda..
Fast jag nu snart åker tillbaka upp, så vill jag inte få ett stort brev med Thomas gamla sura håsor..

(Asgarv från alla!)

det som han brukar sutta på eller ett kissrör med något i.
Grattis till er båda!



Det bästa med hela talet var att Bella, som blivit så rörd tidigare skrattade så mycket att hon höll på att trilla av scenen, som hon satt på.
Linda skratta så hon grät och jag var helnöjd!



 Linda har servett i högsta hugg!                             




Mick är ju inte min starka sida, men uppenbarligen bra tal!


                                     

Vackra brudparet småler..                                      




 Lindas mamma kommer fram till Linda efter talet och konstaterar att allt stämmer! Linda är knäpp..


Men jävlar vad bra jag var!

Du svarar DITT AS!

Lägger in bilder...
554 bilder av 1200 ska in i datorn.
Under markeringen står det helt plötsligt "svarar ej"...

DU SVARAR DITT AS!


utbrister jag.
Samuel undrar vem som ska svara...
Guiden Skanner och kamera..

För övrigt har frasen
ditt as, blivit något jag gillar.
Det går att använda det jämt och jag säger bara;
Tack Jan Bylund!

"Du är allt"



Jag ska allt lära mig den tills på lördag!

00.53 en lördagkväll...

Just exakt nu är klockan 00.53..
Jag sitter hos Linda med en grogg i ett coca cola-glas.
Groggen är jävligt stark..
Till höger om mig har jag en snarkande Thomas..
Till vänster en icke-snarkande sovande Linda..
Inte full alls...

Har fått erbjudande om att sjunga på deras bröllop...
En väldigt fin låt...

Väntar på att Nill ska sluta...
02.00...
En timme kvar.
Jag är ju inte riktigt så trött...


Men!

I morgon (eller idag blir det...) åker vi till Degeberga marknad.
Jag har laddat upp med pengar; måtte det finnas bongo-trummor!!!

Nej, nu ska jag fortsätta med groggen!

G´nat!

Rota i fickan?

Såg på City banks reklam..
Mannen som rotar i sin frus jackficka..

Jag frågade Samuel om han brukade rota i mina fickor.
Det brukade han inte.
Han var besviken att jag inte brukade ha något i dem..

Jag sa att det är svårt att få ner ett par boxershorts i jackfickan...


För ett par veckor sedan, så firade vi svärfars födelsedag med att äta ute..
Jag och Samuel skulle hämta ut ett paket (min klänning) och köpa present.
Samuel la rek.lappen i fickan och vi gick mot torget.

En flaska vin och lite lotter var planen.
När han skulle köpa lotterna, så visade det sig att han tappat  lapparna han hade i fickan.

Däribland min rek.lapp!

Han letade och letade, men hittade dem inte.
Har du letat i jackfickan? frågade jag..
Det hade han ju..
(Nu fick jag ju ut klänningen ändå, så det var ju ingen fara på taket...)

Han var fortfarande halvt knäckt när vi stod utanför restaurangen och väntade på svärföräldrarna och Samuels brorsa.

Letade du i jackfickan? frågade jag igen och kollade dem.
De var inte tomma...

Ur den ena bröstfickan fiskade jag upp ett par stringtrosor.
Väldigt genomskinliga och väldigt små..
Jga höll upp dem och tittade på honom...
Nej, men ååå, så kul. Det visste jag inte om! Ha ha ha! Hahaha..! Var kommer de ifrån?! Ha.. ha.. HA... Är det du?

Han var så övertydlig att det var misstänksamt..
Det var verkligen inte mina trosor..
Och han förnekar kännedom om dem.

Men trosorna.. De ligger fortfarande kvar i fickan..
Han letar nog fortfarande efter den tjej som trosorna passar.
Lite som en  Askungensaga...

Dead by April..

Råkade titta förbi sommarkrysset..
Just då skulle ett band spela; Dead by April..
Aldrig hört talas om dem,
men jag hade inget bättre för mig,
så jag lyssnade..

Och tittade!

Herre min Je..!

Killen som sjöng;  Pontus Hjelm, fy satan..

Rösten...
Ögonen...
My god!

Försök förklara dess ögon..

Helt omöjligt.

Men jag skulle nog vilja säga som så här;
Ögon man drunknar i.
Nästan
som Samuels..
Fast inte blåa..

RSS 2.0